Det händer ganska ofta att jag stannar upp mitt i allt som har med vardagen att göra för att bara tänka. Tänka på vilken lycka jag har i mitt liv, att jag fått en son, blivit mamma, är tillsammans med den för mig mest fantastiska person på jorden. Lyckotårarna kan jag inte hålla in särskilt länge när jag tänker på det. För att lycka är precis vad det är. Alessio är det klokaste och bästa beslut jag tagit i livet. Han är mitt liv, min guldklimp. Dagarna blir aldrig tråkiga utan numera är dem fyllda med massor av kärlek, det var dem naturligtvis mycket innan med, men nu har dem så mycket större betydelse. Allt som jag gör, gör jag för A. Jag vill vara det bästa för honom hela tiden.
Jag och J sitter ofta och planerar och diskuterar om framtiden och om vad vi ska göra tillsammans med vår fina prins. Vad vi ska visa honom, till vilka länder vi ska resa, hur hans rum ska se ut. Det är så spännande alltihopa! Tänk att han en dag ska bli stor, börja dagis och sedan skolan för att där efter resa och även en dag flytta hem i från (!) Ibland vill jag verkligen stanna tiden, även fast jag är så nyfiken på vart framtiden tar oss. Jag kommer göra allt i min makt för att skydda, älska och ge dig allt jag kan min son, i mina händer är du trygg och i din pappas med. Jag älskar dig så mitt hjärta nästan brister fina unge. Jag skulle inte kunna andas utan dig, du är nu mera mitt liv, mitt allt. Du och din pappa betyder allt, det som är runt om kring är så oviktigt. NI och inget mer, det räcker liksom så. Mamma älskar dig.
Busfrö <3
