Varje natt när man inser att värkarna inte satt igång eller på morgonen när man inser att bara ytligare en natt utan bebis har gått förbi, då blir man ingen glad människa.. Nu orkar jag inte hålls humöret uppe längre, jag var så himla förhoppningsfull efter besöket hos min BM och det var verkligen en annan typ av värk jag kände. Fast bara väldig svag sådan inga oregelbundna värkar kunde min kropp ens bjuda på och jag som verkligen rört på mig just för att få igång det hela. Jag har ju såklart försökt att vila också och prövat andra metoder! Nu har slemproppen gått men fortfarande inga värkar. Nu tänker jag gå och vara bitter tills han kommer, min envisa son!
Om jag kommer behöva gå på ytligare ett besök hos BM så tänker jag kräva en timmes smärtsam hinnsvepning! Dem sa själv att min kropp var redo, vad väntar min son på! Arg arg arg…:(
Blid från i onsdags när jag var så glad.
Bebis?
Neeeep haha
Buhu 🙁