Alla dessa hormoner, glad, Lycklig, kärleksfull, ledsen, sårad, arg. Hormonerna tar över mig ibland och känslorna lika så. Ett litet tjafs eskalerar ofta och blir så dramatiskt nu för tiden. Och i nästa sekund svämmar kärlekskänslorna över och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Allt på samma gång blir ibland för mycket. jag undrar om lillen mår dåligt eller kommer bli en stressad liten kille för att jag är som jag är just nu? Gravida kvinnor hur står ni ut med alla känslor, då syftar jag främst på dem negativa utbrotten, för jag antar/hoppas jag inte är ensam!?
Nu är jag snart på jobbet en aning sen, bara mig själv att skylla! Det blir mycket jobb idag..
