Jag är 169 cm lång och första bilden är tagen i december och sista nu i juni. Måtten är från januari till juni.
Jag måste fortsätta kämpa. Se detta som en livsstil och det känns bra! Jag har äntligen fattat grejen med att träna. Det är kul och inte något jag måste göra utan jag gör det och det känns så mycket bättre!
Detta är mitt resultat, av fortsatt dåliga eller sämre matvanor men med träning. Jag har i perioder ätit riktigt nyttigt men överlag så har jag faktiskt ätit som vanligt. Dock äter vi inte sååå illa heller, chips och strunt en dag ibland två på helgen och på veckodsgarna blir det vanlig mat, inget halvfabrikat förutom när det äts tacos praktsstaget.. Jag ser ju själv en stor skillnad på bilderna men jag är sur på mig själv för jag vet att det hade kunnat vara ett ännu bättre resultat om jag bara kunde köra någon hård diet en månad eller så, just för att gå bort fettet på kroppen. Även om bilderna inte visar det så är min kropp väldigt mjuk om jag inte står upp och spänner mig lite. Jag har mycket kvar att göra.. Samtidigt så påverkar bristningarna mitt på magen mig att inte alls känna mig nöjd, ni som slapp det under graviditeten ska vara nöjda. Dem orsakar häng som en 60 årig tant när man slappnar av och ligger på sidan.
Trots allt som jag vill fixa så har jag faktiskt inte på många år varit så här stark i kroppen eller liten för den delen. Nu återstår det alltså att finslipa kroppen!
