Här om dagen låg jag och funderade på det här att vara mamma. Vi alla sköter rollen som mamma och balanserar den med olika saker. Det handlar verkligen om att hitta sin egna balans och jag är så otroligt lycklig över att jag får möjlighet att leva upp min roll som mamma till för mig världens finaste son. När man blir förälder så förändras hela ens synsätt, hela livet förändras. Det har man hört massor av gånger men att det skulle förändra mig så otroligt mycket det var svårt att föreställa sig innan. Alessio är min hjälte han tar mig ner på jorden när jag känner mig uppstressad, han gör mig glad med sitt fina leende när jag känner mig nere, han får mig att känna mig behövd när jag tvivlar på mig själv. Även när han prövar mitt tålamod får han mig att förstå att jag är världens bästa mamma till honom. Jag är hans vägledare och han är min kraft. Vi är varandras batteri och tillsammans som en familj är vi allt jag behöver. Jaime och Alessio och jag, det är en perfekt kombo. Det finns ingen annanstans jag hellre skulle vilja vara en just vart jag är nu.
Jag är otroligt glad över att jag lyckats kombinera livet som jag gjort men ändå kan vara där för min son och se den tygghet han har. Ibland kan jag känna mig ledsen över just att han är på dagis och att jag är i skolan. Men jag tror ändå att det är nyttigt. Det är enbart för oss, hans utveckling på dagis och vår utveckling som familj.
Finaste killen påväg till dagis förra veckan.
Nyvaket litet troll
