Trött, trött och åter trött!
Igår kväll efter min spontana middag tillsammans med Hedvig och hennes vän var jag så sliten. Jag somnade ganska tidigt kanske vid 22 och det mina vänner är typ rekord för mig det här året! Jag förstår inte hur jag orkat hålla mig vaken med lågt järn och allt. Men mitt i natten vaknade jag med fet ångest, är det verkligen bara jag som är ambitiös av min kollegor, hur ska jag stå ut, tar jag på mig för mycket ansvar bara för att jag egentligen älskar mitt jobb och min chef för den delen? Får jag den respons och de stöd jag behöver? så himla jobbig natt, tankarna tig över helt och på något sätt kände jag mig helt övergiven. Så i dag när jag kom till jobbet så tog jag tag i det, jag pratade med min chef och det kändes så bra! Hon är så förstående och jag har all rätt att känna som jag gör, jag överreagerar inte.
Nu känner jag med genast på bättre humör och lillen rör sig som bara den. Snart ska jag börja jobba igen och förhoppningsvis fortsätter dagen med en bra inställning:) Senare kanske jag träffar upp tjejerna och myser. Just nu känner jag nog mest för att sova. Men vi får se..
Söta fölet vi träffade på i Slottsskogen
